Glasyrblogg - inlägg om glasyrer, leror och annat smått och gott
När en ska göra glasyrer så kan en använda sig av flera olika metoder och angreppssätt. Och ibland hörs röster som vill framhäva det ena sättet framför det andra – använda köpeglasyrer, göra egna glasyrer, utgå från beräkningar och glasyrkemi eller ”testa sig fram” och så vidare. Jag menar att en behöver flera metoder för att nå de resultat en vill ha, men att allt vi gör praktiskt behöver bottna i grundläggande kunskaper om råmaterialen, kemin, värmearbetet, osv. Först då får en ut maximalt av alla de olika metoderna och slipper testa ”i blindo”. Och även om vi använder köpeglasyrer så ger stabila grundkunskaper bättre förutsättningar att få bra och begripliga resultat. Kunskap och struktur vinner alla dagar i veckan för min del. Överraskningarna kommer ändå!
Så hur skiljer sig olika testmetoder åt då? Många väljer att testa sig fram genom att utgå från ett recept på en glasyr från en bok eller glasyrforum som man tycker ser fin ut. Eller kanske en glasyrbas som valts ut åt en att börja testa på en kurs. Sen plockas de färgande oxiderna bort så en får en ”bas” som sedan kan färgas in med olika mängder och kombinationer av olika färgande oxider. Sen går det att göra små förändringar i receptet och se vad som händer. Inget fel på den metoden. Så har många, inklusive jag själv, börjat göra glasyrer. Men det är tyvärr också ett sätt som kan leda till en del frustration och besvikelse – det blir ju sällan som på bilden! Och hur ska jag veta om glasyren är ”bra” och ändamålsenlig.
Problemet om en är nybörjare på glasyrer, är att det kan vara svårt att ha koll på vilka glasyrer som kommer fungera på min keramik. Funkar den på bruksgods? Hur vet jag att den smälter den ut som den ska? Vilken brännkurva ska jag använda? Och kan jag lita på att den som gjorde receptet visste vad hen gjorde eller visades bara de allra bästa resultaten på bild? Och även om det här är en metod som ofta fungerar helt ok, så är det lätt att missa alla möjligheter som finns.
En annan metod är att utgå från material en har nära. Kanske eldar man och har en massa aska. Tillsammans med lite fältspat och kaolin kan det bli fina glasyrer. Om en har koll på det här med värmearbete så en inte får ut en massa underbrända glasyrer. Även här går det att höja blicken och utvidga sina möjligheter att göra en massa kul glasyrer med bara ett fåtal råmaterial. Det finns alldeles för många som säger åt en hur en ”ska” göra i stället för att visa hur många möjligheter som finns.
Sen kan en så klart bara snöa in på glasyrkemi, räkna en massa och aldrig lämna soffan och det blir ju så klart inte heller bra. Eller samla på materialkunskap som aldrig används i praktiken. Men vi ska kanske inte underskatta vad som sker bakom stängda dörrar, arbetet vi aldrig ser i inlägg på Instagram.
Oavsett angreppssätt kan en sen gå vidare med olika typer av tester där en gör tillägg av olika färgande oxider eller kombinationer av dem, eller andra sätt att testa hur en glasyr kan varieras.
Det finns många ”experter” på den ena eller andra metoden och såklart blir alla saliga på sitt. Och olika metoder fungerar olika bra för olika människor att ta till sig och lära sig, en del behöver en praktisk väg in och andra en teoretisk. Men att dra alla keramiker över en kam och utgå ifrån att den praktiska ingången är den enda rätta tycker jag är att underskatta folks förmåga. Glasyrkemi är inte svårt, det är bara mycket att hålla reda på, men det är inte svårare än att lära sig olika metoder för att forma leran. Alla kan lära sig grundläggande glasyrkemi och -teori och få så mycket roligare glasyrarbete. Och att blanda råmaterial och vatten till glasyrer är ju inte svårare än att göra en sockerkaka egentligen!
Men oavsett om en väljer en teoretisk eller praktisk ingång så är det svårt att slå sig fri från att de teoretiska kunskaperna behöver sitta där oavsett om en är teoretiskt eller praktiskt lagd. Förstå varför en väljer att använda en metod framför en annan. Vi hade ju aldrig accepterat att andra hantverkare hade gått in med en ”testa fritt”-metod när de ska hjälpa oss att laga bilen, fixa elen eller klippa vårt hår. Sen behöver en ju inte teoretisera allt in absurdum så klart, men vi behöver ha både teori och praktik även när vi gör keramik. Och min erfarenhet är att vägen till bra resultat blir onödigt lång om en börjar jobba praktiskt utan några teoretiska kunskaper att hänga upp det på. Kan en lite glasyrkemi så är vägen till den perfekta glasyren så mycket kortare.
Min metod Mitt sätt att närma mig glasyrskapandet är att använda mig av både den grundläggande teorin och kemin OCH ett fritt testande. I den ordningen. Allt mitt arbete med glasyrer grundar sig i de djupa kunskaper jag skaffat mig om råmaterialen, beräkningarna, analyserna, värmearbetet och vad som styr karaktären på de glasyrer jag vill skapa. Då slipper jag famla runt i mörkret och hoppas att jag ska kunna få en glasyr av en viss typ utan att förstå att glasyren jag håller på med saknar rätt förutsättningar för det. Kunskaperna ger mig en mycket bättre startposition långt fram i fältet!
Eftersom jag numera vet vad det är som ger glasyrerna förutsättningar för olika typer av karaktärer så kan jag välja att göra små eller stora förändringar för att få glasyren dit jag vill. Och jag kan göra mig helt oberoende av receptböcker och i stället skapa mina egna recept, enkelt, från grunden. Och eftersom jag har järnkoll på hur jag använder kalkylatorer för att beräkna mina glasyrer med Segerformeln och hur jag använder Stullkartan och borkartan så är jag också helt oberoende av hur mina råmaterial är sammansatta från tid till annan. Jag kan enkelt justera för materialvariationer i mina beräkningar.
Eftersom jag dessutom har de kunskaper jag behöver för att välja leror och värmearbete klokt så kan jag göra glasyrer som passar till dem. Och jag vet vilka faktorer jag behöver analysera och utvärdera i mina glasyrberäkningar för att skapa hållbara och säkra glasyrer. Det ger mig otroligt bra förutsättningar att skapa precis de glasyrer jag vill ha. I stället för att bara göra små förändringar kring en punkt kan jag våga ta stora kliv i noga valda riktningar för att se vad som händer med glasyren. Mitt testande blir på det viset både friare och mer strukturerat, kan ge fler och mer spännande resultat och jag låser mig inte till enskilda råmaterial. Att göra glasyrer med en särskild karaktär handlar om så otroligt mycket mer än att bara ändra de färgande oxiderna. Och eftersom det finns en oändlig mängd kombinationer av de råmaterial vi använder så är det ju en enorm fördel att veta vad de olika ämnena tillför så att vi kan göra vettiga analyser i glasyrarbetet. Om en bara testar fritt så är det mer en fråga om tur att träffa rätt. Att förstå materialen, kunna göra beräkningarna och förstå hur glasyrteorin funkar ger oss möjlighet att återskapa, förändra och skapa nya glasyrer som vi förstår.
Sen finns det så klart en mängd andra faktorer som är bra att ha koll på, som gäller oavsett om en gör egna glasyrer eller köper färdiga, och som gör att resultaten från bränningarna blir stabila och bra varje gång. Från glasyrhinken till den färdiga keramiken. En del av dem kan du läsa mer om här i bloggen.
Och sa jag det förresten? Det är INTE svårt att lära sig allt det här om att göra glasyrer och ta kontrollen över sitt glasyrskapande. Det är en del att hålla reda på, men det är inte rocket science. Som med allt annat en vill lära sig så krävs att en lägger lite tid på att suga upp kunskapen och göra den till sin. Och testa, våga chansa, våga misslyckas och glädjas när alla bitarna faller på plats. Jämför med hur många timmar du lagt på att bli bra på att dreja, gjuta eller skulptera. Glasyrerna förtjänar samma omsorg.
Mina kurser Jag får ibland höra att jag ”bara” sysslar med glasyrteori och glasyrkemi på mina kurser. Inget kunde vara mer fel! Och det vet alla ni som gått min kurs. Allt jag har lärt mig inom glasyrteori och -kemi är väl förankrat i 1000-tals tester i min verkstad. Och mina kurser, som avsiktligt inte innehåller något fysiskt glasyrblandande, innehåller massor av praktiska angreppssätt och vi analyserar ett 1000-tal glasyrtester tillsammans. Allt utifrån de kunskaper vi lägger som en grund för fortsatt testande. Vi ”slösar” inte en dag eller två på att blanda glasyrer och bränna. Jag vill hellre ge en mer omfattande kunskapsbas att stå på. Ni som gått kursen vet hur fullspäckade de fyra dagarna är och vilket omfattande kursmaterial ni får med er hem efter kursen PLUS att ni får stöd i ert fortsatta testande hemma via vår egen grupp. För handen på hjärtat – när ni har fått koll på råmaterialen, värmearbetet, beräkningarna och kalkylatorerna så kan ni göra precis vilka glasyrer ni vill. Ni kan göra egna från scratch eller välja att analysera befintliga recept att testa. Och ni slipper testa dåliga recept eller recept som inte har förutsättningar att bli som ni vill. Få en bättre startposition helt enkelt!
Håll utkik här på hemsidan om du är intresserad av att gå min kurs. Jag lägger upp info om kurser så snart de är planerade. Jag lägger också upp all info på Instagram @carusellkeramik

