Boroxid (B2O3) är ett ämne som är mycket användbart när vi gör glasyrer. Det är en glasbildare, dvs den kan på egen hand bilda glas, med en lägre smälttemperatur än kvarts som ju är vår primära glasbildare.
Men var hittar jag boroxid, vilka råmaterial är ok att använda och finns det restriktioner kring boroxid.

Vi börjar med restriktionerna. Sedan några år tillbaka bedrivs ett arbete inom EUs motsvarighet till vår kemikalieinspektion där en lång rad ämnen granskas med avseende på negativa konsekvenser för vår hälsa, miljöfarlighet osv. Jättebra! Men också så lätt att missförstå. Restriktioner är ett resultat av den sk REACH-förordningen som också tillämpas av vår egen kemikalieinspektion. Du kan läsa mer om den på www.kemi.se - sök på "reach". Olika material sätts under bevakning för att se om de har någon negativ påverkan och om restriktioner behöver införas. Och den listan är jättelång och täcker in alla möjliga material, inte bara för keramik.

För 4-5 år sedan hände något. Det infördes restriktioner mot användningen av ett material som innehåller boroxid - Borax. Borax har länge använts som rengöringsmedel i olika sammanhang och har varit förhållandevis lättillgängligt i vanliga butiker tidigare, men nu infördes plötsligt begränsingar. Varför? Jo, det visade sig att det var väldigt effektivt för att utrota leddjur, dvs spindlar, insekter osv men det kunde också orsaka reproduktionsstörningar hos både människa och djur. Men det kräver ju att det kan tas upp i våra kroppar och det kräver antingen vattenlöslighet eller att vi andas in eller äter materialen och att de kan reagera med annat i våra kroppar (t ex saltsyran vi har i magen).

Borax är väldigt vattenlösligt och därför infördes begränsningen att det bara får köpas av näringsidkare som förväntas förstå att det ska hanteras med försiktighet och inte släppas ut i avloppet.

Men andra bormaterial såsom Gerstleyborat, Colemanit, Ulexit och olika borfrittor är inte vattenlösliga på samma sätt som Borax. Och förutsatt att vi håller en sund verkstadshygien, inte äter eller inandas materialen, så har inte de här andra materialen den toxicitet eller miljöfarlighet som Borax har.

Men det som hände när restriktionerna kring Borax infördes var att några (inte alla) svenska leverantörer av bormaterial plötsligt plockade ner allt från hyllorna och slutade sälja dem, gärna med tillägget att de nu tagit bort "det farliga boret" ur sortimentet. MEN, hur kom det sig att detta inte skedde inom övriga EU (som ju satt restriktionerna)? För att de andra materialen inte utgör samma risk som Borax! Om de hade det så hade materialen förbjudits inom hela EU.

Det finns fortfarande ett par fristående svenska leverantörer av råvaror för keramik, som säljer borfrittor, Colemanit osv (och som gjort det hela tiden)och någon har återigen tagit in ett par borfrittor i sortimentet, men det märks fortfarande ett visst motstånd. Och det är synd!

Vi behöver våra bormaterial för att kunna göra glasyrer som smälter ut under kägla 9-10. Jag brukar själv förespråka olika borfrittor för att de är stabila i kemin och inte har problem som vissa naturliga bormaterial har, och de är alldeles utmärkta "spakar" att använda när vi vill anpassa smältpunkten i våra glasyrer. Vi behöver kunna göra det för att skapa keramik som är hållbar och ändamålsenlig och uppfyller kraven på keramik som sk Food Contact Material.

Jag ser ett behov av ökade kunskaper om vad våra råmaterial innehåller och hur de fungerar - hos keramiker i allmänhet men hos återförsäljare av råmaterial i synnerhet. En förståelse för vilka material som kan ha negativa hälso- och/eller miljöeffekter, kunskap om om/när toxicitet eller annan hälso- eller miljöpåverkan verkligen förekommer, och en förståelse för skillnader och likheter mellan olika råmaterial. En bra början är att kräva att få tekniska datablad (TDS) varje gång vi handlar råmaterial och sen studerar vi vad de innehåller så vi vet. Verkstadshygien är de flesta mycket väl medvetna om och sköter tipp-topp. Tillsammans med materialkunskapen kan vi skilja på vad som verkligen är risker och vad som är myter, och vi kan förhålla oss till dem på ett klokt sätt. Det finns problem med olika slags toxicitet i vissa material och dem ska vi känna till och förhålla oss till, men inte behöva vara rädda för.

Vill du få en bra grund att stå på när det gäller kunskapen om våra råmaterial och hur de påverkar våra glasyrer? Då kan du gå min glasyrkurs eller läsa min bok. Du hittar information om båda här på hemsidan och boken och akutella kurser kan köpas i webshopen.

Och glöm inte heller att kunskap är färskvara - vi behöver hålla oss à jour med gällande forskning och regelverk för att förstå hur våra råmaterial kan påverka oss och miljön. Det är vårt ansvar som keramiker.

Har du synpunkter på det jag skriver här så kontakta mig gärna via kontaktformuläret.