Jag säger ”färgande oxider” för att de, till skillnad från alla andra ämnen i glasyrerna, tillför någon form av färg. Men alla ämnen vi räknar med räknar vi med i deras oxidform. Så det är inte så att vi ”färgar med oxider” utan alla ämnen som ingår i glasyrerna räknar vi med i sin oxidform, dvs där det aktuella grundämnets atom är bundet till en eller flera syreatomer. Varför? För att molekylerna är stabila i den formen.

Men hur kan vi ha recept som har tillägg på kanske 20% järnoxid eller 40% mangandioxid? Och betrakta resten av receptet som en ”bas”. Som om inte den färgande oxiden räknades!

Självklart ska vi räkna med ALLA ämnen i våra glasyrer när vi gör beräkningar enligt den molekylära enhetsformeln – eller Segerformeln som den också kallas efter sin upphovsman. Dessutom är det så att det finns forskning som visar vilken roll de flesta av de färgande oxiderna spelar i beräkningen. Några agerar som flussämnen, andra är refraktära (dvs svårsmälta) och ytterligare andra tillför egenskaper som kristallbildning, fasseparering med mera. Den forskningen har öppnat enorma möjligheter för att förstå hur olika typer av glasyrer bildas och att också de färgande oxiderna spelar en stor roll i exempelvis kristallbildning. De gör mer än bara bidrar med färg.

Det finns vetenskapliga, kemiska förklaringar till varför glasyrer blir som de blir, men vi måste ner och räkna på dem på molekylnivå för att det ska bli begripligt. För det blir begripligt! Och en av de första sakerna en förstår är att det inte finns några ”magiska” råmaterial.

Litiumkarbonat tillför till exempel inga magiska egenskaper. Det är inte heller temperatursänkande i sig på det sätt som det ofta påstås, utan för att det används på ett sätt som skevar glasyrens balans mellan olika ämnen. Det i sin tur kan skapa svaga glasyrer om en inte vet vad en gör.

Frittor är inte heller magiska. Det är inte så att en viss fritta skapar en typ av glasyrer medan en annan fritta ger glasyren andra egenskaper. Frittor innehåller en rad ämnen, i olika proportioner, och det är först när vi tittar på mängden av de olika ämnena i en glasyr som analysen blir begriplig. Och du kan aldrig bara byta en fritta mot en annan utan att räkna på ditt recept. De kan vara mycket olika varandra. 

Inte heller är något annat råmaterial magiskt och något som absolut krävs för ens glasyr ska bli ”rätt”. Tvärtom – alla råmaterial är mer eller mindre utbytbara OM vi gör våra beräkningar rätt. Men inte ett-till-ett! En del råmaterial inom samma materialgrupp, särskilt sammansatta material som till exempel fältspater, kan variera ganska mycket sinsemellan.

Men tillbaks till de färgande oxiderna. Om vi betraktar en glasyr som en ”basglasyr” som vi sen vill kunna färga in med olika färgande oxider så kommer varje kombination, varje infärgning, att skapa en ny glasyr. Tillägg av en färgande glasyr kommer påverka balansen mellan flussämnen och det kommer påverka balansen mellan glasbildare och flussämnen. Ibland funkar det – så långt allt väl – men i grund och botten så är det olika glasyrer. Och om vi ändrar någon av de andra parametrarna så kan glasyrens karaktär försvinna helt. Glasyren som fasseparerade så fint med en färgande oxid kanske inte gör det med en annan. Och glasyren som tidigare var blank kanske blir matt om förutsättningarna är de rätta - på grund av att vi förändrat glasyrens kemi. Och kanske påverkas det värmearbete som krävs för att smälta glasyren på ett bra sätt.

ENDA sättet att ha koll på vad som händer i glasyren när vi byter, lägger till eller drar ifrån råmaterial är att räkna på dem. För med hjälp av beräkningarna kan vi också göra bedömningar av glasyrens hållbarhet, smältpunkt/behov av värmearbete och förutse en rad olika karaktärsdrag hos glasyren.

Och trots detta så blir det i alla fall inte alltid ”som på bilden” när vi testar olika glasyrer! Nej, det stämmer. Variationer finns i naturligt brutna råmaterial och olikavariationer i våra arbetsprocesser innebär att det kommer att uppstå skillnader mellan din och min version av samma glasyr. Men chansen att lyckas ökar dramatiskt om vi har koll på vad våra råmaterial innehåller och räknar på glasyrerna.